Vår seglingsresa i Kroatien

Dagarna innan resan följde vi smhi.se slaviskt. Det såg inte bra ut. Regn och moln om vartannat, och kanske en liten solstrimma här och där. Packningen blev därefter, hela seglarstället fick följa med bland annat.

Vi är tre par (Patrik&Petra, Niklas&Anna-Lena och Anders&Veronica) från Stockholmstrakten som i vintras bestämde oss för att äntligen göra slag i saken och segla i Kroatien. Rutten skulle gå från Dubrovnik till Trogir på en vecka. Patrik och Petra har lång seglingserfarenhet, likaså Niklas och Anna-Lena. Anders och jag däremot är inbitna motorbåtsmänniskor så det här skulle bli en härlig utmaning med förhoppningsvis massor av nya erfarenheter och kunskap.

På grund av sjukdom i närmaste familjen var Patrik och Petra tyvärr tvungna att stanna hemma. Patrik hade fixat och bokat hela resan, och vi andra mer eller mindre bara hängde med. Och nu fick vi plötsligt ANSVAR! För både rutt och rutiner. Bara att bita ihop (inte så svårt, tänkte vi – vi är ju trots allt vana vid sjön allihop). Och såhär blev det: 

17/9 lördag
Vi flög ner till Dubrovnik på lördagen. Redan på flygplatsen möttes vi av hysteriskt intensiva regnskurar som höll i sig hela resan till marinan där vi skulle hämta båten.  Men när vi kommit fram så blev det faktiskt uppehåll som till och med blev sol medan vi väntade på att båten Festina Lente II, en Jeanneau Sun Odyssey 42 skulle bli klar. Det var lite svårt att hitta rätt lilla bod att checka in oss i, eftersom skyltning helt saknades. Men vi frågade oss fram, och till slut så träffade vi på Vesna som var mycket trevlig och tillmötesgående.

Vi passade på att bunkra frukost och ett par luncher innan vi fick en snabb genomgång av båten. Det var stor stress i marinan, det intensiva regnet hade försenat det mesta, och vår kontakt hade 14 båtar som skulle iväg. Vårt första intryck av båten var gott, även om det såklart blir mycket slitage på en uthyrningsbåt. Vad vi inte visste var att luckorna läckte eller att batteriet var dåligt. Eller att det stod två kartonger med vinglas på en hylla som inte var säkrad mot lutning…

Vi kom iväg strax efter lunch, och en varm, skön sol lyste med sina smekande strålar på oss medan vi tuffade ut från viken till vårt första badstopp – för sådana måste man ju hinna med när man seglar! Vi hade fått tips om södra sidan av Lopud, där det skulle finnas en sandstrand. Vi ankrade en bit utanför stranden och hoppade i det ljuvligt ljumma Medelhavet. Aaaah, vilken lisa för själen!

När vi badat klart seglade vi runt ön och kastade ankar utanför den lilla hamnbyn på norra sidan av ön. Havet rullade rejält på vägen dit, men när vi fått upp storseglet gungade det mer framåt och bakåt och inte åt sidorna.

Vi fick ligga på svaj, och tog jollen in till ön och hamnade på en supertrevlig liten restaurang precis vid strandkanten, Obala. Massor av fisk och skaldjur med lokalt vitt vin blev det till middag. Mycket gott och trevlig service. Rekommenders varmt!

Därefter gick vi en sväng (fort gjort) innan vi tog jollen tillbaka till båten. Gott om luft i jollen var det ont om kan man lugnt säga. Det blev lite låga fribord, och vi fick köra väldigt långsamt. Men det var en upplevelse det också, och allt gick ju bra.

Väl ombord var det fyra trötta och nöjda turister (varav två segeldebutanter = vi) som kröp till kojs. Vi hade inga förhoppningar om att söndagen skulle bjuda på samma härliga seglarväder som lördagen. Det utlovades nämligen 22 mm regn i Dubrovniks omgivningar. Kl 4.30 vaknade jag av regnets smatter mot taket. Det tog i och blev alltmer intensivt och till slut alldeles öronbedövande. Och trots att luckan i taket var stängd och mörkläggningsgardinen var fördragen så läckte det en hel del ner i kojen. Så framme i förpiken där jag och Anders sov blev det trångt och mysigt när vi var tvungna att tränga ihop oss på ena sidan (min sida).

18/9 söndag
Döm om vår glädje när morgonen bjöd på om inte strålande sol, så i alla fall uppehåll och hopp om en fin dag. Vi åt frukost i sittbrunnen och tuffade därefter bort mot Mljet där vi planerat dagens lunchstopp. Vädret blev bara bättre och det var faktiskt bikiniföre nästan hela vägen. Jag som aldrig varit i en segelbåt i rörelse blev lite tagen av den mäktiga känslan av att vara (nåja) helt utlämnad till elementen. Så fascinerad av att det kan vara TYST när man åker framåt. En härlig känsla! Vindarna var på vår sida och vi kom upp i dryga 7 knop. Det lutade en del och helt plötsligt hörde vi ett krasch&bang nere från ruffen. Det var vinglasen i den hemliga kartongen på den hemliga hyllan. Fem glas av sex gick åt skogen.

Lagom till lunchstoppet hittade vi en liten vik bakom en ö där vi stannade för lunch, bad och snorkling. Vattnet var otroligt klart och fint! Trots att det kanske var 3-4 meter djupt såg vi varenda liten skiftning och grej på botten. Fantastiskt!

När vi badat och lunchat klart styrde vi vidare mot Pomena som var planen för natten. Så fort vi kom fram till ön stod en kille med mooringlinan redo och vi högg såklart. Vad vi inte visste var att man för att få ligga där var ”tvungen” att äta vid restaurangen, haha! Men det gör inget, för maten var supergod.

Vi gick en promenad innan vi slog oss ner vid bordet precis bakom aktern. I samma ögonblick som vi satte oss började det regna och åska massivt. Jag har nog ALDRIG varken hört eller sett något liknande. Det blixtrade och dundrade intensivt i kanske en kvart, sedan var det hur lugnt som helst, även om allt var blött!

19/9 måndag
Morgonen bjöd på grå himmel och hot om regn. Vi gick ut vid kl 10 iklädda regnkläder, vilket visade sig vara att bra val. Vi gjorde inget badstopp längs vägen och åt lunch under gång. Vi siktade på Korcula och kom in till Vela Luka på sen eftermiddag. Jag var i Vela Luka för 12 år sedan, och det var kul att se att det nästan inte förändrats, mer än att det var mer turister. Det fanns inga platser vid kaj men vi fick på nåder (och mot 150 KN) ligga vid en privat (?) boj och ta jollen in till land.

Efter en skön promenad blev det supersmarrig pizza på Pod Bora (rekommenderas!) och därefter glass på glassbaren Diana. Missa inte den kroatiska kulglassen när ni är här!! Återigen mätta och trötta var vi när vi kröp till kojs.

20/9 tisdag
Vi vaknade upp till strålande sol! Vi åkte så fort vi kunde, och åt frukost under gång och satte segel mot Vis. Vi stannade på östra sidan av Vis för sol, bad och snorkelstopp. Helt fantastiskt vatten! Jag hade ringt hamnen på morgonen och bokat plats vid kajen i Vis stad. Vi blev väl mötta av Port Authority i sin rib-båt. De ville ha ”unofficial tip” till anchor man för att vi reserverat, plats. Han fick 90 Kn, sedan blev det hamnavgift på ytterligare 550 kn.

Vi kollade TripAdvisor efter bra restauranger. Trots att det är hyfsad lågsäsong var det fullt på två av dem. Den tredje låg en bit mellan Vis och Kut och där fick vi plats. En supermysig liten restaurang som heter KOD Paveta, med härlig inredning (bl a en katt som hade parkerat sig på en bänk vid vårt bord) och dalmatinsk husmanskost. Grymt bra! Och billigt!

21/9 onsdag
Onsdagen blev vindfattig så vi gick mest för motor till Starigrad, ännu en stad jag besökte för 12 år sedan.  Jag hade även här ringt på morgonen och bokat plats. Strax innan vi anlände gjorde vi ett härligt badstopp i ännu en vik med fantastiskt vatten. Det är verkligen helt otroligt vilket vatten! När vi checkat in (ingen bokningsavgift här) och kände oss redo tog vi en taxi över till Hvar stad. Vi fick tag på en supergullig taxichaffis som stängde av taxametern och körde oss upp till fortet och visade hur vi skulle gå för att få att få en fin utsikt över Hvar stad. Vi gjorde självklart upp med honom att han skulle komma och hämta oss senare på kvällen.

Vi tog en liten aptitretare på en av de mysiga grändrestaurangerna med terrass innan vi åkte hemåt. Väl tillbaka i Starigrad åt vi middag på Antika. Där åt jag flera gånger 2004, och det var faktiskt samma gubbe som jobbade. Håret hade blivit längre och gråare och mustaschen yvigare, annars var allt som vanligt. Fantastiska skaldjur!

22/9 torsdag
Tänk att man alltid får skämmas för sina landsmän när man är utomlands… Vi hamnade mellan två katamaraner med norrlänningar, och de höll låda och spelade hög musik halva natten. På morgonen tog vi det lugnt med lite glass- och lavendelshopping, Det ska man absolut köpa med sig från Kroatien. Luktar sagolikt i garderoben och skrämmer bort mal.

Det var alltför lite vind för segling fast vi försökte. Som vanligt blev det lunch, bad och snorkling i en egen liten vik. Niklas simmade med tampen i land och förtöjde just för att få vara ensamma. Vackert!!

Vår sista kväll på en ö innan vi skulle lämna båten i Trogir gick vi mot Maslinica och nya Marina Martinis Marchi, på västra sidan om ön Solta. Det var fullt när vi kom men vi härdade ut trekvart och fick sista hamnplatsen som antagligen var bokad men släpptes när ingen dök upp. Efter en otrolig solnedgång åt vi middag på restaurang Gajeta och fick en superbra middag, precis som alltid.

23/9 fredag
Det blev en halvsen morgon eftersom vi ville dra ut på vår övistelse. Vi kom iväg vid 10.30, och gick bara en kort stund över till Drvenik och solade och badade några timmar innan det var dags att gå in till Trogir, strax norr om Split, för att lämna tillbaka båten. Det var lite stökigt och oklart hur allt skulle gå till innan vi kom in till macken men allt gick bra. Efter att båten blivit godkänd så promenerade vi in till supersöta lilla Trogir där vi åt middag på lyxiga Don Dino. Helt okej mat men inte så fantastiskt som priserna ville göra gällande. Gick runt lite i de vindlande gränderna innan vi promenerade tillbaka till båten för att sova en sista natt. Vemodigt.

24/9 lördag
Tre månader till julafton – kan man redan nu få önska sig en ny seglingsresa i julklapp?? Kl 9.00 lämnade vi båten för sista gången. Vi hade bokat rum på ett litet B&B inne i Trogir så vi hade hela dagen på oss att utforska alla mysiga gränder och torg. Rekommenderas! Världens mysigaste lilla B&B med bara åtta rum, alla olika inredda. Dit kommer jag gärna tillbaka.

Sammanfattningsvis så har jag blivit ganska hooked på segling och kommer definitivt att göra flera seglingsresor. En stor båt är en bra båt. Det var toppen att hämta båten i Dubrovnik och lämna den i Trogir. Det här var nog en av de bästa resor jag gjort i hela mitt liv. Jag hade aldrig satt min fot på en segelbåt i rörelse förut, men det kommer jag definitivt att göra igen!

Tack Navigare för att vi i kyliga Sverige kan värma våra hjärtan långt in på hösten!

 

 

Skrivet av: Veronica Robin

Dela i sociala medier:


Liknande Resor

Konferenssegling i Medelhavet

Att segla med sina anställda på en oförglömlig konferens är ett av de bästa sätten att stärka gemenskapen på företaget. En konferenssegling i Grekland eller Kroatien ställer stora krav på samarbetsförmåga, kommunikation och tillit, något som blir allt viktigare inom dagens näringsliv.

Läs mer om resan

Grupp & konferensresor | Seglingsresor

Resa till Kroatien, Le Meridien Split

På Le Meridien Lav upplever du Adriatiska havet från första parkett. Strax söder om Split hittar du denna pärla som fungerar för både familjer och par.

Läs mer om resan

Familjeresor | Sol & Bad